2 down, 2 to go

Ganska exakt två månader efter att jag skickat in manuset till fyra nya förlag kom nästa refusering (första refuseringen damp ner för någon vecka sedan). Ja, inte är det kul, inte. Men jag väljer att se det positivt. Förlaget i fråga skriver att de läst manuset.  Ja, det är faktiskt ingen självklarhet att förlag verkligen gör det! De kanske läser igenom ens följebrev och inser att ”nä, det här är inget för oss”. Eller läser några sidor ur manuset och inser sammalunda. Då kan man få svar ganska snabbt. Typ inom några veckor.

Men att det tagit två månader för det här förlaget att svara tyder på att det faktiskt är som de skriver: de har läst igenom det. Och det tar jag som en komplimang.

Jahaja. Nu är det två förlag kvar som ska höra av sig. Sen är det bara ”på det igen” och skicka in till fler. Det skulle jag i och för sig kunna göra redan nu. Men jag har faktiskt skickat till alla lämpliga förlag som tar emot manus per e-post. Och att skicka en tung bibba papper från Shanghai känns inte så lockande. Dels skulle det bli rejält dyrt, dels är det ännu osäkrare om det kommer fram än om man skickar brev inom Sverige.

När det gäller manuset jag skriver på nu uppnådde jag en milstolpe idag. 80 000 ord! Det är cirka 195 boksidor, minsann…

Just nu sitter jag och pillar med diverse personbeskrivningar. Har insett att vissa av dem måste bli lite fullödigare. Annars blir de som streckgubbar, om ni förstår vad jag menar. Vare sig intressanta eller trovärdiga.

Och sen är det en annan sak. De där pelargonerna i den avlidna Agnes hus – hur kan de blomma så frodigt trots att ingen vattnar dem?

Sug på den karamellen, hörni 😉

7 tankar på “2 down, 2 to go

  1. Hmm … kan det vara frodiga men konstgjorda pelargoner? Jaså … inte det.

    Jag beundrar dig och din geist för jag känner på mig att du är en ”riktig” författare. Det tyder din envishet på. Och att du ser det positiva i en refusering som den du fått … är en bra och i mitt tycke rimlig reaktion. Men det krävs att du har förmågan att se det ”objektivt” och inte ge upp. Och deeet skulle aldrig jag fixa. Jag skulle grotta ner mig direkt. Men så är jag ingen författare heller och har nyss kommit underfund med att jag egentligen inte vill bli det heller. Även om jag älskar att skriva.

    Jag håller tummarna för att du hittar din förläggare, att nästa svar blir positivt på alla sätt och att din roman kommer ut

    Jag och många med mig väntar ivrigt …

    Kram!

    • Åhhhhh Skatan, tusen tack för den fina, peppande kommentaren!
      Alltså, jag vet inte vad det ÄR med mig, men jag är ÖVERTYGAD om att jag skriver bra berättelser som en hel del människor gärna skulle läsa och tycka om. Så med en dåres envishet fortsätter jag att skicka ut manus, och att skriva på. Visst, det är inte roligt med en refusering. Men eftersom jag VET att jag KAN så är det bara att köra på – det finns liksom inget alternativ.

      • Nej då finns det inga alternativ. Det har du alldeles rätt i. Jag är faktiskt också ÖVERTYGAD fast jag bara läst brottstycken av ditt manus som du nu håller på med 🙂

        Kram!

  2. Heja dig. Strong inställning. Respekt! (som yngre sa i alla fall för en tid sedan!)

    Pelargonierna…. Självvattnande krukor??? Nä förresten det hade synts… Nu vet jag… sådant där filjox, en sorts fuktighetsbevarande gele, som odlare kan lägga i krukor för att fuktigheten skall bevaras (finns faktiskt- eller fanns). Eller har du glömt att berätta om en granne? (som Agatha Christie som alltid för till något i slutet)… Det kan bli spännande! :o)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s