Fru Überkaxig har ordet

Igår konstaterade jag att det nu är en månad sedan jag skickade in Brevet från Seoul till ytterligare några förlag. Och tänkte dystert för mig själv att ”jaha, nu borde väl refuseringarna börja trilla in.”

Jäpp. I morse kom den. Första refuseringsbrevet.

Vi har nu läst Brevet från Seoul. Tyvärr måste jag meddela att vi tackar nej till att gå vidare med texten. På grund av ett begränsat titelutrymme tvingas vi refusera även många intressanta manus. Önskar i stället lycka till på annat förlag.”

Jahaja.

Alltså, jag kan inte säga att jag är vare sig jättebedrövad, förbannad eller förtvivlad. Snarare lätt uppgiven. Jamen vad f-n…….!

Sluta läs nu, alla Jante-entusiaster. För ert eget blodtrycks skull. Nu ska nämligen fru Med Rätta Überkaxig säga som det är.

Nämligen: Grejen är att jag VET att det här är ett bra manus. Jag är ingen halvt ordblind amatör som dyvlar på förlagen min självupplevda, eländiga levnadshistoria, beskriven i de mest överkänslosamma ordalag, i den introverta tron att eftersom jag själv tycker det här är århundradets mest gripande människoöde, så måste ju resten av Sveriges befolkning tycka detsamma.

Ack nej. Vad jag till diverse förlag har skickat i och för sig en bagatell, men en riktigt bra sådan. En elegant underhållningsroman. Som jag vet att många som gillar denna genre skulle tycka riktigt bra om. Ja, jag vet! Fråga mig inte hur jag vet. Jag bara gör det. Jag är en begåvad och driven skribent som har totat ihop en riktigt bra historia.

Och det är väl därför jag envisas. Med att skicka in manuset till förlag efter förlag efter förlag. Tills det inte finns några vettiga alternativ kvar. Inte för att jag intalar mig att det är bra. Utan för att jag VET det.

Och om den beklagliga dagen kommer, då det inte gör det – finns några vettiga alternativ kvar, menar jag – ja, då får jag väl ge ut den på eget förlag.

Men dithän har vi icke kommit. Än.

Ack nej.

8 tankar på “Fru Überkaxig har ordet

  1. Jag hoppas verkligen den kommer ut förr eller senare för jag är jättenyfiken! 🙂

    En bekant till mig skriver en bok just nu och publicerar varje nytt kapitel på nätet så snart det är ”klart”. Det skulle jag aldrig kunna göra (om jag vore författare 🙂 ). Jag skulle vilja fila och fila på boken tills jag ansåg den vara helt färdig. Hur kul är det att läsa det första förvirrade utkastet liksom. 😀

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s